Godkväll på er!

Torsdag kväll är det just nu när jag sitter och skriver, och jag och dottern har faktiskt helg redan, hur underbart är inte det?! 😍🙏 

 

Jag vet inte hur länge som jag har tänkt att skriva här på bloggen, men som det oftast är, livet kommer emellan så att säga.

 

Vi har nu jobbat några veckor efter semestern och det känns bara bra. Det må kanske låta som en klyscha, men det är ganska skönt med rutiner igen faktiskt.

 

Såg att senast som jag skrev något var strax efter att vi kommit hem från Grövelsjön.

Och Lillan och jag gjorde faktiskt en resa till med husbilen som Morfar var så snäll och lånade ut till oss ännu en gång 🙏 (dock själva, bara vi två den gången). 

Jag funderade länge och väl angående att resa upp till Norrland för att hälsa på släkten som vi har däruppe, och jag kom helt enkelt fram till att jag ville inte att ett helt år skulle passera innan vi fick träffas igen, så då bestämde jag mig för resa upp till Norrland, bara dottern och jag, medan maken var hemma och snickrade och mekade. 

Och det kändes väldigt, väldigt roligt! Jag har aldrig rest så långt själv, eller ja, utan en annan vuxen så att säga. Jag hade heller aldrig kört bil så långt (tur och retur Lappland, alltså ca 150 mil) själv.

Men det gick alldeles utmärkt det med! Och jag är verkligen så glad att vi gjorde den resan tillsammans, jag och Lillan 😍.

Det kändes så viktigt att bevisa för mig själv att jag klarade av att resa så långt, och att få stå på egna ben under resan, utan någon annan vuxen. Att få klara av saker och ting själv.

 

Vi reste norrut en söndagkväll och var uppe i Norrland kvällen därpå.

Första kvällen-natten-dagen bodde vi hos en faster och farbror till mig. Så smidigt att åka husbil, man kan parkera i princip var som helst. Allt som man behöver har man ju med sig.

 

Dagen därpå blev en lugn dag, vi besökte ett glasscafé tillsammans, där dem säljer jättegod italiensk glass: "Gelato". På eftermiddagen/kvällen satte vi oss i husbilen och reste ännu längre norrut, det tog ca 2 timmar innan vi var framme hos min ena kusin med familj.

Och alltså, dem bor så fruktansvärt vackert till! Fjäll och berg åt ena hållet, och en sjö åt andra hållet. Så sagolikt vackert 🙏

 

Dagen därpå kom min andra kusin med familj upp med sin husvagn, och alla barnen (dotterns tremänningar) hade så roligt tillsammans! Vad dem lekte alltså! Bl.a därför känns det så viktigt att träffa släkten (minst) en gång per år, så att Lillan kommer ihåg sin släkt och sina tremänningar uppe i Norrland. Tiden går ju som bekant väldigt fort!

 

En eftermiddag begav jag mig iväg ut på myrmarken för att leta efter hjortron, och jag hittade några stycken, vilken lycka! Så mysigt att få gå där i sina egna tankar och bara njuta av nuet 🙌

 

Några dagar senare tackade vi för oss och påbörjade resan hem på ca 75 mil. När vi tillslut var hemma var jag trött men väldigt glad.

En resa som jag alltid kommer minnas. I hjärtat 🙏