Imorgon är det dagen D för min stora, lilla skrutta.
Hon börjar nämligen i förskoleklass 🥹❤️
Jag tycker inte att det känns sådär alltför längesedan som hon skulle börja i förskolans värld, och nu är det ett nytt kapitel i hennes liv. Våra liv.
Skolvärlden, med allt vad den innebär.
📚🖍📝🧮🏫✏️
Imorgon kommer vi att ha ett skolbarn här hemma 😳👩🎓
Men så redo hon är ändå, hon har t.o.m lärt sig att läsa och förstår att bokstäverna tillsammans bildar ett ord.
Som häromdagen när hon var med sin Morfar, så ljudade hon ordet PANT på affären, och kunde därefter se och förstå att det stod ordet PANT 🥹👌👏
Så-himla-duktig!
Jag kunde inte vara stoltare!
En barndom som swishar så snabbt förbi.
Jag vill fånga varje ögonblick.
Der känns som att tiden rinner likt sand mellan fingrarna.
Du är så klok, så många funderingar du har.
"Mamma, myggor suger blod med sin snabel".
Säger till mig att "AKTA MYRAN!" som går över stenplattorna.
"Morfar är en liten katt, för han tycker inte om vatten".
TACK.
För att du får mig att förstå vad som är viktigt här i livet när jag har glömt bort.
~
När jag nu sitter och skriver det här inlägget på bloggen, så dyker en sång upp i huvudet på mig.
En sång som beskriver så målande en barndom som går alldeles för fort.
ABBA's låt "Slipping through my fingers"
Just precis SÅ känner jag ikväll.